torsdag 24 oktober 2013

Divor med grrrrrroomande föräldrar - fy!

Har sedan en tid en familj i mitt stall, med tre döttrar, varav det mest verkar vara två som egentligen är ridtjejer. Den tredje av systrarna är bara med ibland och verkar aldrig rida. Den yngsta är jättegullig och har två ponnies, men den ena är bara en bäbis än så länge. Hon pysslar med sin små hästar, rider, mockar och fixar iordning maten till dom. Dessutom är hon socialt kompetent och hälsar alltid glatt. Den sista av systrarna verkar dock vara den som är centrumfiguren i familjen och har två dösura ston som står och sparkar i väggarna hela tiden dom är inne. Mamman mockar, fixar mat, borstar, tar fram utrustning och servar hela tiden, medans hon själv mest är butter och sms-ar mellan ridpassen. Det är knappt att hon hälsar när hon kommer. Jag har vid något tillfälle skojat med hennes mamma om att hon är anställd som stalldräng, till viss del för att markera för dottern hur mycket hennes mamma faktiskt gör, men hennes mamma försvarar bara sitt "curlande" med att det är bra motion för henne. Hmmmm...

För några dagar sedan hade någon plötsligt flyttat på min sadel och hängt den på en av dom övre sadelhängarna, vilket gjorde mej rätt sur. "Vafaaaaan!!! Vad är det för jävla sätt???" muttrade jag och flyttade tillbaka den till min sadelhängare. Om nån har önskemål om byte kan man ju kanske fråga! Dessutom har jag ju problem med min högeraxel och nacke till och från, så jag är definitivt inte road av att lyfta högt.

Därefter har allt varit som vanligt några dagar, men ikväll när jag kom var den nya familjen iväg på träning med två av sina hästar och min sadel hängde återigen på fel sadelhängare. "Vad i helvete???" Baxade ner min sadel och hängde tillbaka den på min hängare och började sen mocka. Straxt därpå kom familjen tillbaka. Jag frågade "divadottern" om det var hon som bytt plats på våra sadlar. "Ja, du använder ju ändå inte din sadel så mycket!" svarade hon uppnosigt. Vilken jävla subba!! Till att börja med spelar det ingen som helst roll huruvida jag använder min sadel eller ej - man gör bara inte så! Önskar man byta plats med någon så frågar man. Dessutom använder jag min sadel. Detta sa jag naturligtvis till henne och hon gick då surt och beklagade sig för sin mamma.

Straxt därefter kom hennes mamma och ifrågasatte om jag verkligen använde min sadel varje dag????? Vad i helvete! Har dom inget som helst folkvett i den där familjen? Det spelar ingen som helst roll hur mycket jag använder min sadel - MAN GÖR INTE SÅ!!! Att HON låter dottern vara universums medelpunkt må vara hänt - hon får liksom skylla sej själv - men vi andra ska inte behöva lida för att hon skapat en monster med divafasoner. Tjejen är ca 18år, inte mycket kortare än mej och i god fysisk form, så hon klarar nog alldeles utmärkt att lyfta ner sin sadel - men det passar inte fröken Diva.

Japp, dom lämnade såklart stallet utan att säga hejdå! Hoppsan... Aldrig blivit emotsagda tidigare?


..X..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar